CLM – what is it good for?

Video

Har du också ställt dig frågan ”Men vad GÖR CLM egentligen?”. Här kommer svaret:

Annonser

Test av surfplattor

Går du och funderar på en surfplatta så här inför semestern? Klicka här för att ta del av ett test av nio surfplattor innan du köper.
2015-06-02_1039

Inte för att vi vill uppmana till en stillasittande semester, men det är bra att vila huden och benen ibland. Många skärmar klarar dock av starkt ljus också 🙂

Tänk bara på att välja en med stöd för Qi-laddning, då kan du enkelt ladda enheten utan onödiga sladdar
2015-06-02_1043

Läs mer här

/BJÖRN

Ny internationell supportsida för Fronter

Fronter har förändrat sin internationella supportsida. Sidan vänder sig kanske i första hand till lärare men här hittar jag även intressanta inlägg som även du som ”vanlig” användare i Fronter kan ha nytta av. Själva supportsidan hittar du här och är indelad i tre delar, ett forum, en teknisk del samt en del för nedladdningar. Klickar du på ”TEACHERS” uppe i huvudmenyn längst upp kommer du till en sida där du kan välja fem olika delar.

frontersupport

Supportsidan har precis kommit igång och det märks eftersom det finns utrymme för förbättringar.

/Håkan L

Apocalypse now?

programming-583923_640
Framtidsforskaren och filosofen Nick Bostrom (Future of Humanity Institute) frågar sig i en utmanande föreläsning på TED talks vad som händer när datorerna blir smartare än vi. Inte om. När. Det låter som science fiction men är mer realistiskt än någonsin.

En superdator har redan klarat Turingtestet, alltså det test som brukar användas för att avgöra om den man kommunicerar med är människa eller maskin. Och när Los Angeles drabbades av en jordbävning i mars i fjol skrevs den första nyheten om händelsen av en dator. Nu, i maj 2015, använder många nyhetsbolag (MittMedia t ex) datorer för att automatgenerera enkla nyheter. Tjänster som Next Big Sound och Next Big Book förutser nästa stora musikunder, nästa stora kioskvältare. Enorma datamängder analyseras blixtsnabbt och resultatet förutsäger vad folk ska göra och tycka. I en artikelserie i DN diskuteras konsekvenserna av en sådan utveckling.

Bland annat ställs frågan om en algoritm verkligen kan skapa något unikt och originellt? Kan datorn skriva för att väcka känslor? Kan maskinen provocera? Skämta? Förmodligen. Kanske inte nu, men snart. Precis som man påpekar i en av artiklarna liknar ju datorns skapandeprocess faktiskt vår egen. Vi tar intryck av andra och skapar sedan något ”exklusivt”. Den dramaturgi vi återanvänder gång på gång är på sitt sätt en sorts algoritm. Särskilt det mönster som återkommer i populärkulturen.

Kommer vi i framtiden i så fall att nöja oss med det enklast tänkbara? Slå oss till ro med schabloner? Är vi dömda att underhållas av Läckbergkloner och pojkband in i evigheten amen? Sannolikt inte. Förhoppningsvis kommer det alltid finnas de som inte vill matas med samma förutsägbara estetik vecka efter vecka. Konsten ska ju lyfta sig över det bekväma, invanda – inte mekaniskt upprepa tidigare sanningar. Faktiskt menar många  att tekniken kanske till och med kommer att göra det möjligt att utveckla det riktigt smala och avancerade, att mekaniseringen av det enkla kan leda till att vi människor kan koncentrera oss på det som verkligen kräver en mänsklig process.

Vad kan vi då göra för att våra framtidsutsikter ska bli så bra som möjligt? Hur ska vi förhålla oss till att datorerna så småningom kanske kan programmera och utveckla sig själva? Om vi vill vara med och påverka utvecklingen, tror jag som många andra att vi måste börja med att lära oss språket (se t ex Språktidningen nr 11, 2014). Vi måste förstå koden. Skolan måste lära ut kodspråk helt enkelt. Just nu är det en liten grupp, nördiga män företrädesvis, som avgör framtiden. För den är ju förstås inte förutbestämd utan avgörs av den som driver utvecklingen. Men vadå – ska alla bli programmerare nu plötsligt? Såklart inte. Men vi måste åtminstone kunna läsa kod och förstå vad den används till. Vi måste begripa hur det hänger ihop, vad som är möjligt och inte. Annars förblir majoriteten analfabeter i en värld beroende av programkod. Digital kompetens borde vid det här laget ingå som en naturlig del i allmänbildningen och så ser det ut i många länder redan, t ex i Norge och Storbritannien. Let’s face it. Precis som Bostrom säger mot slutet av sin föreläsning: att stänga av strömmen är inte ett alternativ.

/Marie

Framgångsfaktorer för distansstudenter?

En ny rapport har publicerats i regi av ICDE (International Council for Open and Distance Education) av Professor Alan Tait (Open University, UK). Titeln är ”Student success in open, distance and e-Learning” och visar resultat från en forskningsstudie av 53 ICDE-medlemsorganisationer. Rapporten tar upp betydelsen av:

  • pre-study information, advice, guidance and admission
  • curriculum or programme design for student success
  • intervention at key points and in response to student need
  • assessment to support learning as well as to judge achievement
  • individualised and personalised systems of support to students
  • information and logistical systems that communicate between all relevant participants in the system
  • managing for student success

Läs mer här: http://icde.org/studentsuccessreport

/BJÖRN

YouTube 10 år


Den 23 april för tio år sedan laddade grundaren Jawed Karim upp YouTubes första videoklipp. Det 19 sekunder långa videoklippet ”Me at the zoo” visar Jawed framför några elefanter. Idag använder över en miljard YouTube och sajten noterar dagligen runt fyra miljarder visningar.

År 2006 såldes YouTube till Google för 1.65 miljarder dollar och idag är den unga killen i videon en världskänd mångmiljardär.

Notifieringssymbol i Fronter

Som många av er redan kanske märkt så förekommer nu en liten pingla/ringklocka uppe till höger när du loggat in i fronter. notifiering
Denna funktion, notifieringar, har funnits ett tag och den visar information från bland annat prov och inlämningar. För vår del i MSB så visas i nuläget endast från prov. För att funktionen ska fungera för inlämningar ska ett nyproducerat inlämningsverktyg användas vilket vi inte för närvarande använder. Tankar finns att börja använda detta inlämningsverktyg i kortare kurser med färre antal inlämningar och på så sätt få möjlighet att se aktuella notifieringar även från inlämningsverktyget. Jag återkommer när detta blir aktuellt.

/Håkan L

Single sign-on, en dejtingsajt?

handsInte dejting för människor men dejting för program.

Betydelsen är enkelt: LOGGA IN EN GÅNG.

Nu loggar vi in miljaaaaarder gånger. Du loggar in på arbetsdatorn, sedan ska du in i resebokningssystemet och göra reseräkning. Du ska in i ett annat verktyg för att lägga in om semester. Sedan ska du attestera en faktura. Sedan ska du in i lärplattformen (kanske jobbar du i två om du har otur). Kanske måste du kolla något i schemaprogrammet, eller lägga in en bokning av material.

Sådär ja, du ser, jag överdrev inte, miljaaaarder inloggningar på din arbetsplats. När du redan sitter vid din jobbdator, på din arbetsplats. Är det schysst det? Tänk bara vad det skapar arbetstid för dem som ska förse dig med de förlorade lösenorden, för vi glömmer lösenord, vi är människor. Tänk vad det försvinner arbetstid för att sitta och gräva i minnet för de olika lösenorden, eller tid det går att skapa dem eftersom de ska innehålla 8 tecken varav minst en siffra och en versal och ett specialtecken.

I ditt privatliv har du säkert en miljard sajter och verktyg och appar som också kräver inloggning. Ofta erbjuds möjligheten att använda t.ex. ett facebookkonto, eller googlekonto, vilket är en sorts single sign-on. Vi som jobbar på en säkerhetsmyndighet är så klart medvetna om att det kanske inte alltid är så säkert.

Men på jobbet, 2015, har vi inte single sign-on. Våra studerande har inte single sign-on.

Vi har genom åren skrivit kravspecifikationer, upphandlat och köpt verktyg som ska göra vårt arbete bättre, lättare ur hanteringssynpunkt men också ur förvaltningssynpunkt, verktygen ska göra att det blir lättare att hålla koll. Vi ska veta vad som hänt med pengar och aktiviteter, det ska dokumenteras och följas upp. Verktygen ska förenkla och effektivisera hela myndighetsförvaltningen och alla dess processer.

Det är jättebra!

Men låt oss backa lite till det där med kravspecifikation. Om vi inte kravspecar att vi vill att programmen vi köper in ska dejta (multidejta, det funkar lite mer polygamt i programvärlden) program vi redan har, då får vi inte det. Utgångspunkten måste väl ändå vara användarna, att det ska vara enkelt för användarna? Programmen vi använder måste alltså vara villiga att hålla handen. Men om det inte är ett krav i specifikationen, då pratar de inte samma språk eller ens lyssnar på varandra. Lite som vissa människor man möter som bara har sändare men ingen mottagare.

Visst finns det en del bra krav ställda, men single sign-on har vi inte.

Så här skrev bloggarbjörn i förra veckans inlägg: Nästa veckas bloggare kommer problematisera vilka val MSB måste göra för att möta framtidens behov av en modern utbildningsplattform. Single sign-on är inte precis framtiden (inget nytt alls!), men det skulle vara en bra början:-)