Hög tid för skolan att göra upp med myten om lärstilar

kloss1Vilken diagnos har du? Är du auditiv, visuell eller kanske kinestetisk? Jag har alltid varit skeptisk till det hypade begreppet lärstilar, av samma anledning som jag misstror personlighetstester som Myers-Briggs, ni vet det där självrapporttestet som under många år var populärt vid rekryteringar. Testet sattes ihop av två amatörpsykologer på
40-talet, Isabel Myers och Katharine Briggs, efter att de läst en bok om Jungs typteori. Det handlar om enkla flervalstest som man besvarar på kort tid. Numer är just det testet ganska hårt kritiserat eftersom typtänkandet anses förlegat i modern psykologi: människor kan inte inordnas i ett antal fördefinierade kategorier. Men faktum är att lärstilstester beskriver människor på samma schematiska och begränsande sätt som personlighetstesterna.

Att kritisera lärstilsteorin är att svära i pedagogernas kyrka. Den är fortfarande oreflekterat accepterad och omhuldad av många pedagoger. Men hjärnforskare och kognitiva psykologer har länge haft invändningar. Helt enkelt därför att hjärnan inte fungerar på det sättet som lärstilsteorin förutsätter.

Beroende på arten av det vi försöker lära oss, lagras minnen och erfarenheter på olika ställen i hjärnan, och vi behöver olika strategier för olika ändamål. Det är skillnad på att lära sig cykla, lära sig hur en bilmotor fungerar, lära sig läsa eller att lära in ett antal nya ord på ett främmande språk. Och vi är alla auditiva, visuella och kinestetiska: sammanhanget avgör. Framför allt vill hjärnan hitta någon sorts mening i den nya kunskapen, koppla den till tidigare erfarenheter, relatera till något, se mönster och analogier. Det är avgörande för inlärningen och de stora skillnaderna hittar vi i de erfarenheter de studerande bär med sig. Läs mer

Annonser

Bli en bättre lärare på nätet

University of New South Wales har en serie filmer på Youtube för den som vill lära sig bli en bättre lärare på nätet. Målgruppen är universitetslärare, men råden är generella och alltså användbara inom all utbildning.

Du hittar filmerna här: Learning to Teach Online

Här är ett exempel på en film:

Sandömässan

????????????????????????????????????????????????????????????????

MSB genomför även i år en mässa på Sandö inom området skydd mot olyckor. Utställare från olika delar av Sverige kommer för att visa upp sina produkter.Temat för mässan är ”översvämning” samt ”ras och skred”. Vi erbjuder två föreläsningar med experter från MSB på dessa teman. Mässan är kostnadsfri och intressant för dig som jobbar inom räddningstjänst, kommun, länsstyrelse, industri, näringsliv (t.ex. försäkringsbolag, skogsbolag, kraftbolag, gruvbolag) – med andra ord du som är verksam inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Även allmänheten är välkommen.

Mässan är öppen 4/6 kl. 10.00–17.00 samt 5/6 kl. 9.00–14.00.

Varmt välkommen till MSB Sandö!

>>Läs mer här

Studie om väktare som släcker bränder

I flera kommuner i Sverige har räddningstjänsten börjat samarbeta med väktare som hjälper till att åka på larm för att minska insatstiden. En studie vid Linköpings universitet på Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER, visar att samarbetet ger positiva samhällsekonomiska effekter, bland annat i form av lägre kostnader och mindre skador. Klicka här för att läsa artikeln

eld_sudd_webb

100 000 studenter i klassrummet

Hösten 2011 ledde Peter Norvig och Sebastian Thrun en kurs i artificiell intelligens vid universitetet i Stanford med 175 studenter på plats och över 100 000 via nätet. Hur var det ens möjligt? I den här videon delar Norvig med sig av sina erfarenheter av att undervisa i ett globalt klassrum. Intressanta erfarenheter som känns aktuella även för undervisning i mindre skala.

Smarta elnät minskar sårbarheten

smart el

Kan elnäten bli smartare i framtiden så att vi blir mindre sårbara? I Sydkorea samarbetar forskare och företag i ett stort projekt där man kopplat samman 3000 hushåll i ett så kallat smart elnät. I stort går det ut på att reglera elförbrukningen och se till att alla inte använder el samtidigt. Det styr man genom att hushållen försetts med smarta apparater som kommunicerar med elnätet och känner av när strömmen är som dyrast och därför inte går igång då. Rent konkret kan det bli så att när elen är dyr kan t ex tv:n gå ned i ljusstyrka eller luftkonditioneringen kan bli mindre effektiv. Även elbilar ingår i försöket: bilarna ska kunna ladda batterierna under natten och de ska även kunna tanka ut en del av strömmen under hög belastning. Ett problem som kvarstår att lösa är att informationsinsamlingen från alla apparater ger inskränkningar i integriteten; man får veta väldigt mycket om vad olika individer gör.

Här kan du läsa mer och lyssna på två radioinslag:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5375729

Högre livskvalitet med sociala medier i äldreomsorgen

Virtu-projektet (Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands) är ett treårigt EU-projekt som under åren 2010-2013 utvecklar en ny form av sociala medier och välfärdsservice riktad till äldre i den åländska, finländska och estniska skärgården. Genom en stor pekskärm, webbkamera, mikrofon och högtalare kan de äldre ha en interaktiv bild- och ljudkontakt med enskilda personer eller hela grupper när de själva vill. På så vis kan de fortsätta bo hemma och ha regelbunden kontakt med både vårdpersonal, vänner och släktingar.

Virtu-projektet har en egen TV-kanal där man kan:

  • delta i diskussioner och stimulerande sociala aktiviteter (minnesträning, gymnastik, föredrag om hälsa, sångstunder)
  • hålla kontakt med andra användare
  • samtala med vårdpersonal
  • ta del av aktuell information och erfarenheter från olika studiogäster (t ex har Ålands social- och miljöminister deltagit).

Läs mer på projektets egen hemsida och i en artikel på NVL:s hemsida.

Virtu-11ViljoVirtu-3
Bilder från projektets hemsida.