CLM – what is it good for?

Video

Har du också ställt dig frågan ”Men vad GÖR CLM egentligen?”. Här kommer svaret:

Annonser

Att punkta sig in i dimman …

Gruener_Punkt punkt_gruen266x266 Beiger_Punkt
Hur många punkter kan en människa behöva för att avsluta en mening? Ja, väldigt sällan tre. Om man inte vill uppfattas som tvetydig, insinuant eller ändlöst ironisk.

Så låt oss slå fast när det verkligen är befogat med tre punkter:

  • som en markering att något är utelämnat (ellips)
  • som en indikation på att fortsättning följer
  • som en medveten ironi
  • som en antydan om något underförstått och självklart.

Det är trots allt ganska stor skillnad på ”Det där gjorde du bra!” och ”Det där gjorde du bra …” I denna underhållande artikel hålls räfst och rättarting med trepunktsbrottslingarna: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/prickar-som-smittar/

Nu undrar kanske vän av ordning om CLM har gått och blivit en underavdelning till Språkpolisstyrelsen? Jamen hallå, när punkterna överbefolkar även MSB kan man väl inte bara se på, eller hur? Det här är trots allt en blogg om lärande :).

/Marie

PS Om lusten kommer över er och blir för svår att motstå, tänk då åtminstone på att göra ett mellanslag före de där sabla punkterna, för så ska det vara ser ni.

Var det bättre förr?

Snubblade över en artikel i tidsskriften ”Datorn i utbildningen”. Rubriken är Tid för tillbakablickstankar. Kanske att det beror på att jag själv förmodligen tillhör samma generation som artikelförfattaren. Känner igen mig en hel del i dessa tillbakablickar och några roliga episoder från arbetsplatsen fladdrar förbi framför mina ögon. Minns ni ABC 80. En abc80styck köptes vid min arbetsplats och kompletterades därefter med en ABC 800. Vi gick studiecirkel i basic och fick lära oss att tillverka en namnetikett. Det var tider. Allt var inte bättre förr, däremot var det annorlunda. Teknikutvecklingen har verkligen galopperat i rekordfart. Denna rekordsnabba utveckling kräver samtidigt av oss personal i utbildande miljöer att vi ser alla möjligheter och anpassar vårt arbetssätt och vår pedagogik till detta. Du hittar artikeln här

Linssystem till kameran på Smartphone

Snubblade över ett blogginlägg där ett miniobjektiv presenterades. Ett bra tillbehör till din smartphone som ger dig ökade möjligheter att ta bra bilder. Objektivet finns i olika versioner både för Ipad, olloclipIphone och Samsung Galaxy. Objektivet ökar din möjlighet att ta bättre bilder både genom bland annat macrofunktion och vidvinkelfunktion. Skulle kunna vara bra att använda i samband med dokumentation och utvärdering av övningar/lektioner där framförallt vidvinkel och även fisheye funktionen är användbart.
Här finns en liten filmsnutt om objektivet

Interaktiv projektor

Vi håller för närvarande på att ta fram några exempelfilmer på hur du som lärare/instruktör vid MSB kan använda dig av de interaktiva projektorerna som finns i några av våra klassrum. Filmerna är uppdelade på avsnitt med en introduktion av själva projektorn som start och avslutas med två exempel på hur projektorn rent praktiskt kan användas i undervisningen. Det du kan se på filmen nedan är ett hopklipp från introduktionsfilmerna om projektorn. De praktiska exemplen är under produktion och allt material kommer att färdigställas under våren. Jag återkommer om hur du kommer åt materialet när allt är klart.

/Håkan

Examinationer på nya sätt

Skärmklipp

Vill du variera dina examinationer mer? Här finns en klickbar mindmap som presenterar olika examinationsformer: Vanliga och mindre vanliga examinationsformer. En hel del känner man förstås igen, men det finns även inspiration till lite nytänkande. Det är Mats Brenner vid Högskolan i Gävle Learning Center som står bakom översikten.

Mer intressant läsning kring examinationer hittar du här: Tentor via nätet sparar tid och pengar. Det är Norska Högskolan i Narvik som testar att genomföra tentor i lärplattformen Its learning kopplat till e-mötesverktyget Adobe Connect. Studenten delar sin skärm via Adobe Connect och slår på webbkameran och på så vis kan en tentamensvakt identifiera och övervaka studenten på distans.

Bättre studieteknik med hjälp av appar?

CLM ska tillsammans med biblioteket (Fredrik Solvang) utvärdera ett antal programvaror (Appar) för mobiltelefoner och surfplattor för studerande.
Projektet rör sig inom området ”studieteknik. Det handlar bla. om ”Voice assistant” där ljudinspelningar kan konverteras till text och talsyntes som översätter text till ljud.
Kort sagt praktiska appar för studerande vid MSB. I projektet ingår att samla dessa lättillgängligt på en enkel webbplats samt ett förslag på hur denna resurs ska marknadsföras bland studerande och lärare.

Hur kan man använda en pekskärm i sin undervisning?

Video

Video används på olika sätt i utbildningen på MSB. CLM är med och producerar innehåll till både grundutbildning och i olika projekt på MSB. För att minimera efterarbetet vid redigeringsbordet har vi införskaffat en pekskärm för videodemonstrationer/introduktioner till olika ämnen. Sedan tidigare har vi använt en s.k grönskärm eller ”greenscreen” för att kunna byta bakgrunder till den som spelas in, men en pekskärm gör det enklare.

I det här klippet visar vi både pekskärm och greenscreen och vi hoppas att ni ska få några idéer hur detta kan användas i våra kurser och utbildningar.

Utbildningsmaterial till barn & unga

MSB har på sin hemsida en del bra utbildningsmaterial som vänder sig till förskola, grundskola och gymnasium. Syftet med utbildningsmaterialet är att öka barns och ungas riskmedvetande och att utveckla deras kunskap och förmåga att hantera risker och olyckor i den egna vardagen, samt ge dem kunskap om sårbarheter och hot i samhället.

Det kan låta som det för de flesta av denna bloggs läsare är ett tag sen man tillhörde denna målgrupp. Men icke för ty så finns det utbildningsmaterial på denna sida som både är användbart och kan fungera som inspirationskälla för dig som lärare att själv tillverka material som tydligare vänder sig till aktuell målgrupp eller använda delar av utbildningsmaterialet.

Klicka här för att komma till utbildningsmaterial för barn och unga.

Goodbye Mr Bloom

Resting on stairs
Ibland hittar vi en teori eller lösning som vi blir så bekväma med att vi slutar reflektera kring den. Inte sällan förenklar den där teorin ett komplicerat sammanhang och det händer att den får en närmast ideologisk status. En sådan teori är Blooms taxonomi.

Jag skulle tro att de flesta är överens om att lärande är en komplex mänsklig aktivitet, men Blooms taxonomi reducerar lärandeprocessen till en enkel byggsats. Lärandet beskrivs utifrån prydligt avgränsade, kognitiva nivåer – ofta illustrerade med varianter av denna pyramidTaxonomin togs fram på 50-talet av en grupp utbildare med den amerikanske psykologen Benjamin Bloom i spetsen, och som jag ser det har den även i sin uppdaterade version[1] passerat bäst-före-datum för länge sedan. Till grund för taxonomin ligger t ex flera felaktiga antaganden om hur hjärnan fungerar.

Visst kan de olika dimensionerna som taxonomin tar upp identifieras i lärandet (komma ihåg, tolka, tillämpa etc), men det blir genast problematiskt när de dimensionerna staplas på varandra i avgränsade hierarkier. Inlärning är ingen linjär process som följer en viss ordning; i själva verket involverar ju lärande flera mentala processer samtidigt, processer som inte går att separera från varandra. Blooms taxonomi jämställer lärandet med att gå ett steg i taget uppför en trappa – i dag vet vi att det inte går till så. Lärandet är smått kaotiskt, det är repetitivt och flödar fram och tillbaka mellan olika dimensioner kombinerade på en massa olika sätt. Kanske tillägnar vi oss t ex helt ny kunskap medan och samtidigt som vi tolkar och tillämpar. Klassifikationen i nivåer blir därför rätt meningslös.

Bloom och hans kolleger såg själva behovet av en mer heltäckande modell och identifierade två områden till utöver det rent kognitiva, nämligen attityder och färdigheter, men grundtanken i taxonomin förblev intakt. 2001 kom så en reviderad version som skulle hämta in de 50 år som passerat. Tyvärr imponerar inte den uppdaterade taxonomin heller. Ärligt talat känns det mest som att man lappat och lagat kostymen och försökt tvätta bort patinan från behaviorismen, men fortfarande står där i ett plagg av hopplöst omodernt snitt. Hierarkitanken, som påstås ha tonats ner, är ju t ex svår att backa från helt, eftersom den utgör själva kärnan i taxonomin – överger man den bär man en hatt som inte är Blooms längre och teorin har avlivat sig själv.

Det går inte heller att bortse från det faktum att Blooms taxonomi fokuserar på individuella inlärningsaktiviteter i en värld där lärandet är socialare än någonsin – med utgångspunkt i samarbete, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Vi ser inte längre elever som tomma behållare som experter ska fylla med kunskap, utan som aktiva användare som mer och mer själva tar kommandot över sitt lärande. Blooms taxonomi är en metod som i mycket går ut på att styra lärandet. Det främjar inte på något sätt den kompetens vi behöver i dagens samhälle. Steve Wheeler, Associate Professor of Learning Technologies, Plymouth University, uttrycker det så här: We need to find ways to nurture the agile, flexible, critical and creative learners we desperately need in our communities today. Neither Bloom’s nor Anderson’s taxonomies can achieve this. Patching up an old model and rehashing it just won’t do. As John Lennon once put it: ‘You can’t reheat a soufflé.’

Bloom har framför allt varit tongivande i olika former av bedömning och utifrån taxonomin har lärandemål formulerats med en matris av så kallade aktivitetsverb (t ex tolkar, tillämpar, reflekterar, beskriver). Det är förstås attraktivt i sin enkelhet – men svårt görs inte automatiskt enkelt med hjälp av en matris, och bedömning är ju som bekant något av det svåraste som finns. Det är lätt hänt att vi utifrån aktivitetsverben fokuserar på enskilda ämnen och uppgifter i stället för att göra en helhetsbedömning. Såväl ursprungstaxonomin som Andersons revidering är beroende av mätbara, observerbara utföranden och uppmuntrar inte intuitiva, kreativa beteenden.

Förenkling ligger i alla taxonomiers natur och därför är jag oerhört tveksam till att lärande överhuvudtaget låter sig beskrivas med en taxonomi. Alla typer av taxonomier urholkar komplexiteten i lärandet och lämnar oss med verktyg som är alltför trubbiga för att duga till någonting som helst. Brenda Sugrue, Ph D/Vice President Learning Innovation and Research, Kaplan Inc, föreslår ett sätt att närma sig bedömning som hon kallar ”The Pure Performance Alternative”: A more radical approach would be to have no taxonomy at all, to simply assume that all objectives are at the use level (i.e., “performance” objectives) and that learners will practice or be assessed on the particular performance in representative task situations.

Vi måste våga ifrågasätta vedertagna sanningar – ständigt ifrågasätta, aldrig slå oss till ro och nöja oss. Först då kan vi prata om utveckling.

/Marie, som ser fram emot mothugg och medhåll 🙂


[1] (Anderson och Krathwohl 2001)

Läs mer:
http://steve-wheeler.blogspot.se/2012/06/bloom-and-bust.html
http://steve-wheeler.blogspot.se/2012/06/bloom-reheated.html
http://www.learningsolutionsmag.com/articles/1116/
http://eppicinc.files.wordpress.com/2011/08/sugrue_bloom_critique_perfxprs.pdf
http://www.kaganonline.com/free_articles/dr_spencer_kagan/ASK29.php