Centralafrikanska republiken möter Åmål i MSB:s Induction Course

DSCN3522

Distansutbildning med nöjda deltagare jorden runt
Vad har en logistiker i Centralafrikanska republiken gemensamt med en sjuksköterska från Åmål? Åtminstone en sak vet vi säkert: de har båda gått MSB:s introduktionskurs för insatspersonal (MSB Field Staff Induction Course). Nöjda kursdeltagare från hela världen lovordar kursen och det faktum att man i princip inte har några avhopp visar tydligt att distansutbildning fungerar.

Vad är hemligheten, hur ser receptet på lyckad distansutbildning ut? Kanske finns det inte ett enda, men Gunilla Lindström och Erika Mårtensson, båda lärare på kursen, säger så här om det positiva resultatet:

– En stor del av framgången bygger på kombinationen distans och internat. Sedan måste man som lärare vara aktiv och närvarande på nätet och man måste ge snabb och omfattande respons. Och så gäller det att ge förutsättningar för samarbete mellan kursdeltagarna.

De betonar även hur viktigt det är att den webbaserade lärmiljön är välstrukturerad och genomtänkt och att det de studerande aldrig behöver tveka om vem de ska vända sig till när det dyker upp frågor.

Introduktionskursen ska utveckla och fördjupa kompetensen hos medlemmar i MSB:s personalpool, så att de är väl förberedda för att medverka i insatser runt om i världen. Till poolen rekryteras personal med olika kompetensprofiler; det handlar om personal som redan finns på plats i de aktuella områdena, alltså människor som har lokalkunskap och kontakter. Utbildningen ger deltagarna kunskap och färdigheter om MSB:s uppdrag och verksamhetsområden. Ämnen som t ex informationshantering och kommunikation, mänskliga rättigheter, kulturell medvetenhet och konflikthantering ingår.

Läs mer

Ursäkta, du har något i ansiktet

Tänk dig att du inbjudits till fest, i inbjudan finns en guldkantad meny där en tre-rättersmiddag finns beskriven. Västerbottenspaj men löjromsås, tjälknöl, marinerad i krusbär och rosmarin, potatiskaka med murklor, hjortronparfait med havtornsgelé. Underhållning och dans, med dig hem får du också en present i form av en keramikskål som värden själv drejat.

Himla trevligt, tänker du. Du duschar, klär upp dig i nyinköpt stass, parfymerar dig och förbereder dig på en härlig kväll.

Uppfarten är upplyst med levande ljus, en liten orkester underhåller utanför, röda mattan är utlagd. Förväntningarna stiger.

välkommen_daniel.julia

I dörren stå värden leende och tar emot…. iklädd rutig pyjamas, otvättat hår med chokladpulver i, bearnaisesås hängande i ögonbrynet och lingonsylt runt munnen. Plötsligt känns det inte så spännande att få se keramikgåvan, vill man ens ta hem den?

Överför nu detta på en distanskurs. Allt är upplagt till kurs, förväntningarna höga, lite nervöst och spännande! Det första du ska göra är att gå in i lärplattformen, du får inloggning och instruktioner på mejl och i snigelbrev.

Det där kletiga nyllet är ORDEN i kursen, orden måste vara presentabla och inte ge fel signaler. I menyn står det inget om bearnaisesås och choklad, varför har värden de ingredienserna i ansiktet? Och lingonsylt, jag trodde vi skulle få hjortronparfait och havtorn?! Keramikskålen får stå som symbol för certifikatet, betyget, intyget för avklarad kurs. Den förlorar liksom i värde för gästen/den studerande.

Den rutiga pyjamasen är irrelevant innehåll (fel grej på fel ställe, se tidigare inlägg) som möter den studerande när den kommer in i kursen. T ex en film som egentligen inte rör den här kursen, den kanske ska in i ett senare steg i utbildningen, eller inte alls hör hit?!

Orden är viktiga, hur man formulerar sig, vad man säger, att det är grammatiskt korrekt och rättstavat, (sär skrivningar!). Orden är vårt ansikte utåt. Meningarna är vår framtoning i klassrummet på nätet.

Däremot behöver man inte vara så himla formell bara för att det publiceras någonstans, vi vill ju ge känslan av att det finns människor bakom, att det är varmblodigt folk med känslor och kanske till och med humor och (viss) förmåga till självkritik:-)

…och ja, du har rätt, jag var rätt hungrig när jag skrev inlägget. Inser att jag gick lös lite för mycket på beskrivningen av middagen:-)