Alla pratar om lärstilar – alltså finns de?

Jag fortsätter mitt korståg mot lärstilsfluffet. I klippet nedan förklarar Mattias Ribbing – författare, föreläsare och trefaldig svensk minnesmästare – varför lärstilsteorin är en bluff.

Mitt tidigare blogginlägg i ämnet: https://clmbloggen.wordpress.com/2013/09/02/hog-tid-for-skolan-att-gora-upp-med-myten-om-larstilar/#more-1242

/Marie

Annonser

Studera hur du studerar

Studieteknik – låter inte det oerhört tråkigt och knastertorrt? Som ett smörgåsrån ungefär. Men faktum är att man med hjälp av studieteknik kan göra sitt liv som studerande så mycket muntrare, nåja, enklare och effektivare i alla fall :). Hur? Kolla in presentationen!Att studera
Klicka på bilden.

/Marie

Power point utan point och power

Hur många power point-presentationer har du haft behållning av i ditt liv ? Lätträknade, va? Faktum är att de flesta bildspel som görs mer liknar tragedier än presentationer. Det största felet är att vi så ofta använder bildspelet som talarmanus; vi lägger in saker vi måste komma ihåg att säga, använder gärna långa meningar och serverar oändliga punktlistor. Till vilken nytta? Ingen alls faktiskt. Ingen lär sig något av det. Man kan lika gärna – eller kanske ännu hellre – visa senaste semesterbilderna eller lägga upp travtips.

Trollformeln stavas begränsning – i antalet bilder och i mängden information på varje bild. Ett begränsat presentationsformat tvingar presentatören att vara väl förberedd, att fokusera och hålla tiden.

Dessutom: Ett bildspel ska vara precis det – ett bildspel. Det ska förstärka och understryka, illustrera och poängtera det du säger. Inte återge dina exakta ord. I den här presentationen har jag sammanfattat några tips och råd (inget ljud):

Titta i helskärmsläge!

/Marie

Multitasking – en myt med nio liv

multitasking3En av de mest seglivade myterna i vår tid är den att man kan göra flera saker samtidigt. Det kan man visserligen – men inte med ett gott resultat. Det sätter vår hjärna stopp för. Forskningen är rätt entydig på den punkten. Ändå tror sig många vara undantaget från regeln.

De flesta är i dag trots allt medvetna om att det finns problem med så kallad multitasking, men faktum är att det finns forskning som tyder på att den typen av samtidiga aktiviteter till och med kan skada vissa hjärnfunktioner, så pass att de som ofta multitaskar till sist använder hjärnan mindre effektivt även när de fokuserar på en enda uppgift. Och dessutom: de multitaskar faktiskt också sämre än de som sällan gör flera saker samtidigt.

Att göra flera saker samtidigt leder bland annat till att man får svårt att urskilja vad som är relevant. Det påverkar koncentration och kreativitet och tar mer tid än det sparar. Forskare har kunnat påvisa att den s k grå hjärnsubstansen krymper, och det är där större delen av vår informationsbehandling sker.

Men kan det inte finnas undantag ändå? Människor med en särskild gåva att göra många saker simultant? Högst sannolikt inte. Man har kunnat identifiera enstaka individer som möjligtvis klarar att göra två uppgifter samtidigt någorlunda bra, men de är försvinnande få och ökar man antalet uppgifter till tre är det bara att hälsa hem för vem som helst.

Det är ju inte heller någon social hit att multitaska, så man kanske ska fråga sig själv när man sitter där under släktmiddagen och i smyg spelar spel på mobilen, kollar sms och klipp på YouTube : vill jag verkligen sänka både mitt IQ och mitt EQ ;)?

Förmodligen har du sett den här filmen eller en liknande tidigare, men titta igen och se om du klarar frågorna den här gången:
https://www.youtube.com/watch?v=IGQmdoK_ZfY

Eller testa den här uppgiften:
http://www.psychologytoday.com/blog/creativity-without-borders/201405/the-myth-multitasking
/Marie

Vidare läsning:
http://www.forbes.com/sites/travisbradberry/2014/10/08/multitasking-damages-your-brain-and-career-new-studies-suggest/

http://www.inc.com/magazine/201304/issie-lapowsky/get-more-done-dont-multitask.html

Och för de läsare som irriterar sig på ordformen ’multitaska’:
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/multitaska

Var det bättre förr?

Snubblade över en artikel i tidsskriften ”Datorn i utbildningen”. Rubriken är Tid för tillbakablickstankar. Kanske att det beror på att jag själv förmodligen tillhör samma generation som artikelförfattaren. Känner igen mig en hel del i dessa tillbakablickar och några roliga episoder från arbetsplatsen fladdrar förbi framför mina ögon. Minns ni ABC 80. En abc80styck köptes vid min arbetsplats och kompletterades därefter med en ABC 800. Vi gick studiecirkel i basic och fick lära oss att tillverka en namnetikett. Det var tider. Allt var inte bättre förr, däremot var det annorlunda. Teknikutvecklingen har verkligen galopperat i rekordfart. Denna rekordsnabba utveckling kräver samtidigt av oss personal i utbildande miljöer att vi ser alla möjligheter och anpassar vårt arbetssätt och vår pedagogik till detta. Du hittar artikeln här

CLM på studiebesök i Umeå och i cyberrymden

bild 2
En tisdag i maj besökte CLM sin motsvarighet på Umeå universitet – UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd). Precis som vi ska de fungera som ett pedagogiskt stöd till framför allt lärare, i såväl nätbaserat som campusbaserat lärande.

Vi träffade Claire Englund, IT-pedagog, och Hans-Eric Sjöström, webbutvecklare, och utbytte tankar och erfarenheter. De båda var med och tog fram det virtuella apotek som används i receptarie- och apotekarprogrammet på Umeå universitet. Projektet har sin utgångspunkt i ett problem: farmaceutstudenterna som läste på distans fick för lite kommunikationsträning. Visserligen hade man närträffar, men så mycket annat skulle hinnas med då. Svaret blev alltså ett virtuellt apotek som man byggde upp i den virtuella världen Second Life i samarbete med Auckland University på Nya Zeeland.

apotek

Scenariot kan se ut så här: studenterna får agera som receptarie eller apotekare och möta läraren i rollen som t ex en dotter till en Alzheimerssjuk mamma. Kommunikationen spelas in och efteråt följer man upp genom att gemensamt titta på inspelningen. Allt sker i den virtuella världen, även uppföljningen. Lärare och studenter kan sitta var som helst i den fysiska världen, med dator och headset förstås.

Vilka är då fördelarna med ett virtuellt apotek? En fördel är att många övningar är svåra att utföra i verkligheten, mängdträningen en annan. Dessutom känner många studenter att det är lättare och bättre att träna i en virtuell miljö än i ett fysiskt rum. De upplever det som mer autentiskt att möta en avatar som faktiskt ser ut som t ex en äldre kvinna än att möta en kurskompis som låtsas i ett fysiskt rum. Träningen har varit en bra förberedelse för den praktik som ligger under den sista terminen.

Apoteksmiljön är inte särskilt avancerad, men tillräckligt autentisk för att fungera. Avgörande för de studerande har också varit en bra introduktion och tillgång till teknisk support.

I dag har man övergett Second Life för Open Simulator, som är ett open source-program där man har bättre kontroll över teknik och material. I den nya miljön samarbetar man med universitetet i Tromsö.

Man har med tiden även utvecklat konceptet för andra utbildningar och det finns t ex en akutmottagning där blivande sjuksköterskor examineras.

Men får man verkligen en likvärdig utbildning som den som ges i traditionell form vid andra lärosäten? Ja, när Högskoleverket genomförde utvärderingar av samtliga receptarieutbildningar i landet 2012 fick Umeå universitet som landets enda lärosäte högsta betyg.

Här kan du läsa mer om det virtuella apoteket.

Vi hann också med ett kort besök på HUMlab X, den nyaste delen av  HUMlab – en kreativ studiomiljö i universitetets regi med en mångfald av digitala plattformar där man arbetar med forskning, undervisning och experimentell verksamhet som rör digital teknik, humaniora och konst. På HUMlab X hittar man bland annat en ca 20 kvadratmeter stor golvskärm med touchfunktion. Besöket på HUMlab satte igång tankar kring ett eventuellt samarbete kring t ex simuleringar.

/Marie

Träna upp ditt minne

Hittade en intressant artikel i tidningen Publikt. Kanske beror det på att jag ibland minne1känner att jag drabbats av någon form av ”alzheimer light”. Är nog fler än jag som känner så ibland. I artikeln påpekar Pontus Wasling, hjärnforskare och neurolog och Mattias Ribbing, pedagog, bland annat att det är klokt att ta en längre paus från datorn och mobilen varje dag. Hjärnan behöver få arbeta fritt utan störningsmoment ibland.
– Google är fantastiskt, men genom att googla fram information får du ingen kunskap som fäster i minnet. Du måste arbeta med materialet och analysera det för att få djupare insikter, säger Mattias Ribbing.

Tips för att förbättra minnet

■ Öva din koncentration. Fokusera på en sak i taget. Då kan du hamna i flow.

■ Stäng av datorn och telefonen en stund varje dag. Träna dig i att vara i nuet.

■ Försök se det du läser, ser och hör som bilder. Skapa visuella associationer. Det kan handla om namn, siffror, lösenord eller helt andra saker.

Läs hela artikeln här

/Håkan L