Studera hur du studerar

Studieteknik – låter inte det oerhört tråkigt och knastertorrt? Som ett smörgåsrån ungefär. Men faktum är att man med hjälp av studieteknik kan göra sitt liv som studerande så mycket muntrare, nåja, enklare och effektivare i alla fall :). Hur? Kolla in presentationen!Att studera
Klicka på bilden.

/Marie

Annonser

Apocalypse now?

programming-583923_640
Framtidsforskaren och filosofen Nick Bostrom (Future of Humanity Institute) frågar sig i en utmanande föreläsning på TED talks vad som händer när datorerna blir smartare än vi. Inte om. När. Det låter som science fiction men är mer realistiskt än någonsin.

En superdator har redan klarat Turingtestet, alltså det test som brukar användas för att avgöra om den man kommunicerar med är människa eller maskin. Och när Los Angeles drabbades av en jordbävning i mars i fjol skrevs den första nyheten om händelsen av en dator. Nu, i maj 2015, använder många nyhetsbolag (MittMedia t ex) datorer för att automatgenerera enkla nyheter. Tjänster som Next Big Sound och Next Big Book förutser nästa stora musikunder, nästa stora kioskvältare. Enorma datamängder analyseras blixtsnabbt och resultatet förutsäger vad folk ska göra och tycka. I en artikelserie i DN diskuteras konsekvenserna av en sådan utveckling.

Bland annat ställs frågan om en algoritm verkligen kan skapa något unikt och originellt? Kan datorn skriva för att väcka känslor? Kan maskinen provocera? Skämta? Förmodligen. Kanske inte nu, men snart. Precis som man påpekar i en av artiklarna liknar ju datorns skapandeprocess faktiskt vår egen. Vi tar intryck av andra och skapar sedan något ”exklusivt”. Den dramaturgi vi återanvänder gång på gång är på sitt sätt en sorts algoritm. Särskilt det mönster som återkommer i populärkulturen.

Kommer vi i framtiden i så fall att nöja oss med det enklast tänkbara? Slå oss till ro med schabloner? Är vi dömda att underhållas av Läckbergkloner och pojkband in i evigheten amen? Sannolikt inte. Förhoppningsvis kommer det alltid finnas de som inte vill matas med samma förutsägbara estetik vecka efter vecka. Konsten ska ju lyfta sig över det bekväma, invanda – inte mekaniskt upprepa tidigare sanningar. Faktiskt menar många  att tekniken kanske till och med kommer att göra det möjligt att utveckla det riktigt smala och avancerade, att mekaniseringen av det enkla kan leda till att vi människor kan koncentrera oss på det som verkligen kräver en mänsklig process.

Vad kan vi då göra för att våra framtidsutsikter ska bli så bra som möjligt? Hur ska vi förhålla oss till att datorerna så småningom kanske kan programmera och utveckla sig själva? Om vi vill vara med och påverka utvecklingen, tror jag som många andra att vi måste börja med att lära oss språket (se t ex Språktidningen nr 11, 2014). Vi måste förstå koden. Skolan måste lära ut kodspråk helt enkelt. Just nu är det en liten grupp, nördiga män företrädesvis, som avgör framtiden. För den är ju förstås inte förutbestämd utan avgörs av den som driver utvecklingen. Men vadå – ska alla bli programmerare nu plötsligt? Såklart inte. Men vi måste åtminstone kunna läsa kod och förstå vad den används till. Vi måste begripa hur det hänger ihop, vad som är möjligt och inte. Annars förblir majoriteten analfabeter i en värld beroende av programkod. Digital kompetens borde vid det här laget ingå som en naturlig del i allmänbildningen och så ser det ut i många länder redan, t ex i Norge och Storbritannien. Let’s face it. Precis som Bostrom säger mot slutet av sin föreläsning: att stänga av strömmen är inte ett alternativ.

/Marie

Att punkta sig in i dimman …

Gruener_Punkt punkt_gruen266x266 Beiger_Punkt
Hur många punkter kan en människa behöva för att avsluta en mening? Ja, väldigt sällan tre. Om man inte vill uppfattas som tvetydig, insinuant eller ändlöst ironisk.

Så låt oss slå fast när det verkligen är befogat med tre punkter:

  • som en markering att något är utelämnat (ellips)
  • som en indikation på att fortsättning följer
  • som en medveten ironi
  • som en antydan om något underförstått och självklart.

Det är trots allt ganska stor skillnad på ”Det där gjorde du bra!” och ”Det där gjorde du bra …” I denna underhållande artikel hålls räfst och rättarting med trepunktsbrottslingarna: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/prickar-som-smittar/

Nu undrar kanske vän av ordning om CLM har gått och blivit en underavdelning till Språkpolisstyrelsen? Jamen hallå, när punkterna överbefolkar även MSB kan man väl inte bara se på, eller hur? Det här är trots allt en blogg om lärande :).

/Marie

PS Om lusten kommer över er och blir för svår att motstå, tänk då åtminstone på att göra ett mellanslag före de där sabla punkterna, för så ska det vara ser ni.

Multitasking – en myt med nio liv

multitasking3En av de mest seglivade myterna i vår tid är den att man kan göra flera saker samtidigt. Det kan man visserligen – men inte med ett gott resultat. Det sätter vår hjärna stopp för. Forskningen är rätt entydig på den punkten. Ändå tror sig många vara undantaget från regeln.

De flesta är i dag trots allt medvetna om att det finns problem med så kallad multitasking, men faktum är att det finns forskning som tyder på att den typen av samtidiga aktiviteter till och med kan skada vissa hjärnfunktioner, så pass att de som ofta multitaskar till sist använder hjärnan mindre effektivt även när de fokuserar på en enda uppgift. Och dessutom: de multitaskar faktiskt också sämre än de som sällan gör flera saker samtidigt.

Att göra flera saker samtidigt leder bland annat till att man får svårt att urskilja vad som är relevant. Det påverkar koncentration och kreativitet och tar mer tid än det sparar. Forskare har kunnat påvisa att den s k grå hjärnsubstansen krymper, och det är där större delen av vår informationsbehandling sker.

Men kan det inte finnas undantag ändå? Människor med en särskild gåva att göra många saker simultant? Högst sannolikt inte. Man har kunnat identifiera enstaka individer som möjligtvis klarar att göra två uppgifter samtidigt någorlunda bra, men de är försvinnande få och ökar man antalet uppgifter till tre är det bara att hälsa hem för vem som helst.

Det är ju inte heller någon social hit att multitaska, så man kanske ska fråga sig själv när man sitter där under släktmiddagen och i smyg spelar spel på mobilen, kollar sms och klipp på YouTube : vill jag verkligen sänka både mitt IQ och mitt EQ ;)?

Förmodligen har du sett den här filmen eller en liknande tidigare, men titta igen och se om du klarar frågorna den här gången:
https://www.youtube.com/watch?v=IGQmdoK_ZfY

Eller testa den här uppgiften:
http://www.psychologytoday.com/blog/creativity-without-borders/201405/the-myth-multitasking
/Marie

Vidare läsning:
http://www.forbes.com/sites/travisbradberry/2014/10/08/multitasking-damages-your-brain-and-career-new-studies-suggest/

http://www.inc.com/magazine/201304/issie-lapowsky/get-more-done-dont-multitask.html

Och för de läsare som irriterar sig på ordformen ’multitaska’:
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/multitaska

Var det bättre förr?

Snubblade över en artikel i tidsskriften ”Datorn i utbildningen”. Rubriken är Tid för tillbakablickstankar. Kanske att det beror på att jag själv förmodligen tillhör samma generation som artikelförfattaren. Känner igen mig en hel del i dessa tillbakablickar och några roliga episoder från arbetsplatsen fladdrar förbi framför mina ögon. Minns ni ABC 80. En abc80styck köptes vid min arbetsplats och kompletterades därefter med en ABC 800. Vi gick studiecirkel i basic och fick lära oss att tillverka en namnetikett. Det var tider. Allt var inte bättre förr, däremot var det annorlunda. Teknikutvecklingen har verkligen galopperat i rekordfart. Denna rekordsnabba utveckling kräver samtidigt av oss personal i utbildande miljöer att vi ser alla möjligheter och anpassar vårt arbetssätt och vår pedagogik till detta. Du hittar artikeln här

Träna upp ditt minne

Hittade en intressant artikel i tidningen Publikt. Kanske beror det på att jag ibland minne1känner att jag drabbats av någon form av ”alzheimer light”. Är nog fler än jag som känner så ibland. I artikeln påpekar Pontus Wasling, hjärnforskare och neurolog och Mattias Ribbing, pedagog, bland annat att det är klokt att ta en längre paus från datorn och mobilen varje dag. Hjärnan behöver få arbeta fritt utan störningsmoment ibland.
– Google är fantastiskt, men genom att googla fram information får du ingen kunskap som fäster i minnet. Du måste arbeta med materialet och analysera det för att få djupare insikter, säger Mattias Ribbing.

Tips för att förbättra minnet

■ Öva din koncentration. Fokusera på en sak i taget. Då kan du hamna i flow.

■ Stäng av datorn och telefonen en stund varje dag. Träna dig i att vara i nuet.

■ Försök se det du läser, ser och hör som bilder. Skapa visuella associationer. Det kan handla om namn, siffror, lösenord eller helt andra saker.

Läs hela artikeln här

/Håkan L

Interaktiv projektor

Vi håller för närvarande på att ta fram några exempelfilmer på hur du som lärare/instruktör vid MSB kan använda dig av de interaktiva projektorerna som finns i några av våra klassrum. Filmerna är uppdelade på avsnitt med en introduktion av själva projektorn som start och avslutas med två exempel på hur projektorn rent praktiskt kan användas i undervisningen. Det du kan se på filmen nedan är ett hopklipp från introduktionsfilmerna om projektorn. De praktiska exemplen är under produktion och allt material kommer att färdigställas under våren. Jag återkommer om hur du kommer åt materialet när allt är klart.

/Håkan

Examinationer på nya sätt

Skärmklipp

Vill du variera dina examinationer mer? Här finns en klickbar mindmap som presenterar olika examinationsformer: Vanliga och mindre vanliga examinationsformer. En hel del känner man förstås igen, men det finns även inspiration till lite nytänkande. Det är Mats Brenner vid Högskolan i Gävle Learning Center som står bakom översikten.

Mer intressant läsning kring examinationer hittar du här: Tentor via nätet sparar tid och pengar. Det är Norska Högskolan i Narvik som testar att genomföra tentor i lärplattformen Its learning kopplat till e-mötesverktyget Adobe Connect. Studenten delar sin skärm via Adobe Connect och slår på webbkameran och på så vis kan en tentamensvakt identifiera och övervaka studenten på distans.