Nyheter i El Capitan

Vi skrev om det i somras, Apples kommande operativsystem.

Nu är det lanserat. Den skarpa versionen släpptes för en vecka sedan, den 30 september.

Och nyheterna? Ja, vid första anblicken kan det mesta verka sig likt – så kanske kan det vara svårt att upptäcka nyheter i nya OS X El Capitan. Men de finns, och de är ganska många till antalet.

Använder du en Mac-dator i arbetet eller studierna?

Kanske kan du hitta nyheter, stora som små, som underlättar för dig på arbetsplatsen. Split View, ett mer omfattande Anteckningar och en uppdatering av webbläsaren Safari är några av nyheterna i det nya operativsystemet.

Kör du fortfarande något av de föregående operativsystemen eller har nyligen tagit klivet över till El Capitan? MacWorld tipsar här om El Capitan-nyheter, bra för dig som vill få en överblick.

/ Viktor

Annonser

Nya operativsystem på ingång

Eftersom operativsystemen har en så central del i vårt datoranvändande kan det vara en god idé att uppdatera sig på två av årets stora släpp – OS X El Capitan och Windows 10. Två system som, antagligen, kommer att finnas i en betydande mängd datorer innan årets slut. Åtminstone på den privata marknaden. I hemmen och bland studerande, exempelvis.

Under föregående veckas WWDC så presenterade Apple, som väntat, sitt nya operativsystem (OS X El Capitan). Inget överraskande i det, alltså – och Apple verkar spinna vidare på sin grund. Fokus vid presentationen låg, bland annat, på förbättringar av ”Spotlight”, ”Mail” och ”Anteckningar”. Och den skarpa versionen släpps i höst.

Hela Apple WWDC 2015:

Men Apple är inte ensam om att släppa nytt 2015 – även Microsoft gör det. Som nog många redan känner till lanseras nämligen Windows 10 inom kort. Och efter Windows 8 och 8.1 har Microsoft gjort en hel del förändringar. Bland de direkt märkbara finns till exempel en ny startmeny, ”Cortana” och nya webbläsaren ”Microsoft Edge”:

En kort presentation av Windows, från Windows Youtube-konto:

Så när sommarledigheten är över så kanske en skarp version av Windows 10 finns ute? Den 29 juli lanseras det i alla fall.

/ Viktor

 

Apocalypse now?

programming-583923_640
Framtidsforskaren och filosofen Nick Bostrom (Future of Humanity Institute) frågar sig i en utmanande föreläsning på TED talks vad som händer när datorerna blir smartare än vi. Inte om. När. Det låter som science fiction men är mer realistiskt än någonsin.

En superdator har redan klarat Turingtestet, alltså det test som brukar användas för att avgöra om den man kommunicerar med är människa eller maskin. Och när Los Angeles drabbades av en jordbävning i mars i fjol skrevs den första nyheten om händelsen av en dator. Nu, i maj 2015, använder många nyhetsbolag (MittMedia t ex) datorer för att automatgenerera enkla nyheter. Tjänster som Next Big Sound och Next Big Book förutser nästa stora musikunder, nästa stora kioskvältare. Enorma datamängder analyseras blixtsnabbt och resultatet förutsäger vad folk ska göra och tycka. I en artikelserie i DN diskuteras konsekvenserna av en sådan utveckling.

Bland annat ställs frågan om en algoritm verkligen kan skapa något unikt och originellt? Kan datorn skriva för att väcka känslor? Kan maskinen provocera? Skämta? Förmodligen. Kanske inte nu, men snart. Precis som man påpekar i en av artiklarna liknar ju datorns skapandeprocess faktiskt vår egen. Vi tar intryck av andra och skapar sedan något ”exklusivt”. Den dramaturgi vi återanvänder gång på gång är på sitt sätt en sorts algoritm. Särskilt det mönster som återkommer i populärkulturen.

Kommer vi i framtiden i så fall att nöja oss med det enklast tänkbara? Slå oss till ro med schabloner? Är vi dömda att underhållas av Läckbergkloner och pojkband in i evigheten amen? Sannolikt inte. Förhoppningsvis kommer det alltid finnas de som inte vill matas med samma förutsägbara estetik vecka efter vecka. Konsten ska ju lyfta sig över det bekväma, invanda – inte mekaniskt upprepa tidigare sanningar. Faktiskt menar många  att tekniken kanske till och med kommer att göra det möjligt att utveckla det riktigt smala och avancerade, att mekaniseringen av det enkla kan leda till att vi människor kan koncentrera oss på det som verkligen kräver en mänsklig process.

Vad kan vi då göra för att våra framtidsutsikter ska bli så bra som möjligt? Hur ska vi förhålla oss till att datorerna så småningom kanske kan programmera och utveckla sig själva? Om vi vill vara med och påverka utvecklingen, tror jag som många andra att vi måste börja med att lära oss språket (se t ex Språktidningen nr 11, 2014). Vi måste förstå koden. Skolan måste lära ut kodspråk helt enkelt. Just nu är det en liten grupp, nördiga män företrädesvis, som avgör framtiden. För den är ju förstås inte förutbestämd utan avgörs av den som driver utvecklingen. Men vadå – ska alla bli programmerare nu plötsligt? Såklart inte. Men vi måste åtminstone kunna läsa kod och förstå vad den används till. Vi måste begripa hur det hänger ihop, vad som är möjligt och inte. Annars förblir majoriteten analfabeter i en värld beroende av programkod. Digital kompetens borde vid det här laget ingå som en naturlig del i allmänbildningen och så ser det ut i många länder redan, t ex i Norge och Storbritannien. Let’s face it. Precis som Bostrom säger mot slutet av sin föreläsning: att stänga av strömmen är inte ett alternativ.

/Marie

Netscape, nostalgi från 90-talet

Kolla in internetmuseum på denna länk.internetmuseum Här hittar du allt roligt och intressant om internet från 1960 och framåt. Är det verkligen sant att Ines Uusman tyckte ”Internet är en fluga”? När togs första mejlet emot till Sverige? När startades Youtube?
Det och många fler frågor kan du få svar på om du surfar runt på den tidsaxel som du hittar i internetmuseet. Vill du samtidigt se hur webben (Netscape) såg ut i sin ”barndom” så klicka här.

/Håkan L

Bye bye Explorer

what-are-we-browsers_o_2720841
Nu lanserar Microsoft en helt ny webbläsare, Spartan, och Internet Explorer är därmed snart ett minne blott. Rykten säger att Spartan har många egenskaper gemensamma med Google Chrome. Den nya webbläsaren kommer att ersätta Explorer i alla Windowsbaserade datorer från och med Windows 10. Jag säger som Gert Fylking: Äntligen!

> Läs mer i DN
> Läs mer i Independent

/Marie

Var det bättre förr?

Snubblade över en artikel i tidsskriften ”Datorn i utbildningen”. Rubriken är Tid för tillbakablickstankar. Kanske att det beror på att jag själv förmodligen tillhör samma generation som artikelförfattaren. Känner igen mig en hel del i dessa tillbakablickar och några roliga episoder från arbetsplatsen fladdrar förbi framför mina ögon. Minns ni ABC 80. En abc80styck köptes vid min arbetsplats och kompletterades därefter med en ABC 800. Vi gick studiecirkel i basic och fick lära oss att tillverka en namnetikett. Det var tider. Allt var inte bättre förr, däremot var det annorlunda. Teknikutvecklingen har verkligen galopperat i rekordfart. Denna rekordsnabba utveckling kräver samtidigt av oss personal i utbildande miljöer att vi ser alla möjligheter och anpassar vårt arbetssätt och vår pedagogik till detta. Du hittar artikeln här

Hög tid för skolan att göra upp med myten om lärstilar

kloss1Vilken diagnos har du? Är du auditiv, visuell eller kanske kinestetisk? Jag har alltid varit skeptisk till det hypade begreppet lärstilar, av samma anledning som jag misstror personlighetstester som Myers-Briggs, ni vet det där självrapporttestet som under många år var populärt vid rekryteringar. Testet sattes ihop av två amatörpsykologer på
40-talet, Isabel Myers och Katharine Briggs, efter att de läst en bok om Jungs typteori. Det handlar om enkla flervalstest som man besvarar på kort tid. Numer är just det testet ganska hårt kritiserat eftersom typtänkandet anses förlegat i modern psykologi: människor kan inte inordnas i ett antal fördefinierade kategorier. Men faktum är att lärstilstester beskriver människor på samma schematiska och begränsande sätt som personlighetstesterna.

Att kritisera lärstilsteorin är att svära i pedagogernas kyrka. Den är fortfarande oreflekterat accepterad och omhuldad av många pedagoger. Men hjärnforskare och kognitiva psykologer har länge haft invändningar. Helt enkelt därför att hjärnan inte fungerar på det sättet som lärstilsteorin förutsätter.

Beroende på arten av det vi försöker lära oss, lagras minnen och erfarenheter på olika ställen i hjärnan, och vi behöver olika strategier för olika ändamål. Det är skillnad på att lära sig cykla, lära sig hur en bilmotor fungerar, lära sig läsa eller att lära in ett antal nya ord på ett främmande språk. Och vi är alla auditiva, visuella och kinestetiska: sammanhanget avgör. Framför allt vill hjärnan hitta någon sorts mening i den nya kunskapen, koppla den till tidigare erfarenheter, relatera till något, se mönster och analogier. Det är avgörande för inlärningen och de stora skillnaderna hittar vi i de erfarenheter de studerande bär med sig. Läs mer

10 argument MOT IT i skolan

Vad innebär utvecklingen med mer och mer IT i skolan egentligen. Rektor Edward Jensinger har på sin blogg lagt ut de 10 vanligaste argumenten han hör mot IT i skolan. Intressanta argument även för oss som bedriver eftergymnasial utbildning. Många av argumenten känner jag igen från då vi startade upp SMO och Räddningsledare på distans.

10 argument MOT IT i skolan: http://edwardrektor.blogspot.com/2013/04/10-argument-mot-it-i-skolan.html