Alla pratar om lärstilar – alltså finns de?

Jag fortsätter mitt korståg mot lärstilsfluffet. I klippet nedan förklarar Mattias Ribbing – författare, föreläsare och trefaldig svensk minnesmästare – varför lärstilsteorin är en bluff.

Mitt tidigare blogginlägg i ämnet: https://clmbloggen.wordpress.com/2013/09/02/hog-tid-for-skolan-att-gora-upp-med-myten-om-larstilar/#more-1242

/Marie

Nyheter i El Capitan

Vi skrev om det i somras, Apples kommande operativsystem.

Nu är det lanserat. Den skarpa versionen släpptes för en vecka sedan, den 30 september.

Och nyheterna? Ja, vid första anblicken kan det mesta verka sig likt – så kanske kan det vara svårt att upptäcka nyheter i nya OS X El Capitan. Men de finns, och de är ganska många till antalet.

Använder du en Mac-dator i arbetet eller studierna?

Kanske kan du hitta nyheter, stora som små, som underlättar för dig på arbetsplatsen. Split View, ett mer omfattande Anteckningar och en uppdatering av webbläsaren Safari är några av nyheterna i det nya operativsystemet.

Kör du fortfarande något av de föregående operativsystemen eller har nyligen tagit klivet över till El Capitan? MacWorld tipsar här om El Capitan-nyheter, bra för dig som vill få en överblick.

/ Viktor

Nya operativsystem på ingång

Eftersom operativsystemen har en så central del i vårt datoranvändande kan det vara en god idé att uppdatera sig på två av årets stora släpp – OS X El Capitan och Windows 10. Två system som, antagligen, kommer att finnas i en betydande mängd datorer innan årets slut. Åtminstone på den privata marknaden. I hemmen och bland studerande, exempelvis.

Under föregående veckas WWDC så presenterade Apple, som väntat, sitt nya operativsystem (OS X El Capitan). Inget överraskande i det, alltså – och Apple verkar spinna vidare på sin grund. Fokus vid presentationen låg, bland annat, på förbättringar av ”Spotlight”, ”Mail” och ”Anteckningar”. Och den skarpa versionen släpps i höst.

Hela Apple WWDC 2015:

Men Apple är inte ensam om att släppa nytt 2015 – även Microsoft gör det. Som nog många redan känner till lanseras nämligen Windows 10 inom kort. Och efter Windows 8 och 8.1 har Microsoft gjort en hel del förändringar. Bland de direkt märkbara finns till exempel en ny startmeny, ”Cortana” och nya webbläsaren ”Microsoft Edge”:

En kort presentation av Windows, från Windows Youtube-konto:

Så när sommarledigheten är över så kanske en skarp version av Windows 10 finns ute? Den 29 juli lanseras det i alla fall.

/ Viktor

 

Apocalypse now?

programming-583923_640
Framtidsforskaren och filosofen Nick Bostrom (Future of Humanity Institute) frågar sig i en utmanande föreläsning på TED talks vad som händer när datorerna blir smartare än vi. Inte om. När. Det låter som science fiction men är mer realistiskt än någonsin.

En superdator har redan klarat Turingtestet, alltså det test som brukar användas för att avgöra om den man kommunicerar med är människa eller maskin. Och när Los Angeles drabbades av en jordbävning i mars i fjol skrevs den första nyheten om händelsen av en dator. Nu, i maj 2015, använder många nyhetsbolag (MittMedia t ex) datorer för att automatgenerera enkla nyheter. Tjänster som Next Big Sound och Next Big Book förutser nästa stora musikunder, nästa stora kioskvältare. Enorma datamängder analyseras blixtsnabbt och resultatet förutsäger vad folk ska göra och tycka. I en artikelserie i DN diskuteras konsekvenserna av en sådan utveckling.

Bland annat ställs frågan om en algoritm verkligen kan skapa något unikt och originellt? Kan datorn skriva för att väcka känslor? Kan maskinen provocera? Skämta? Förmodligen. Kanske inte nu, men snart. Precis som man påpekar i en av artiklarna liknar ju datorns skapandeprocess faktiskt vår egen. Vi tar intryck av andra och skapar sedan något ”exklusivt”. Den dramaturgi vi återanvänder gång på gång är på sitt sätt en sorts algoritm. Särskilt det mönster som återkommer i populärkulturen.

Kommer vi i framtiden i så fall att nöja oss med det enklast tänkbara? Slå oss till ro med schabloner? Är vi dömda att underhållas av Läckbergkloner och pojkband in i evigheten amen? Sannolikt inte. Förhoppningsvis kommer det alltid finnas de som inte vill matas med samma förutsägbara estetik vecka efter vecka. Konsten ska ju lyfta sig över det bekväma, invanda – inte mekaniskt upprepa tidigare sanningar. Faktiskt menar många  att tekniken kanske till och med kommer att göra det möjligt att utveckla det riktigt smala och avancerade, att mekaniseringen av det enkla kan leda till att vi människor kan koncentrera oss på det som verkligen kräver en mänsklig process.

Vad kan vi då göra för att våra framtidsutsikter ska bli så bra som möjligt? Hur ska vi förhålla oss till att datorerna så småningom kanske kan programmera och utveckla sig själva? Om vi vill vara med och påverka utvecklingen, tror jag som många andra att vi måste börja med att lära oss språket (se t ex Språktidningen nr 11, 2014). Vi måste förstå koden. Skolan måste lära ut kodspråk helt enkelt. Just nu är det en liten grupp, nördiga män företrädesvis, som avgör framtiden. För den är ju förstås inte förutbestämd utan avgörs av den som driver utvecklingen. Men vadå – ska alla bli programmerare nu plötsligt? Såklart inte. Men vi måste åtminstone kunna läsa kod och förstå vad den används till. Vi måste begripa hur det hänger ihop, vad som är möjligt och inte. Annars förblir majoriteten analfabeter i en värld beroende av programkod. Digital kompetens borde vid det här laget ingå som en naturlig del i allmänbildningen och så ser det ut i många länder redan, t ex i Norge och Storbritannien. Let’s face it. Precis som Bostrom säger mot slutet av sin föreläsning: att stänga av strömmen är inte ett alternativ.

/Marie

Googles tjänster i utbildningen?

Google pysslar inte bara om sin sökrobott och optimerade annonser för att få dagarna att gå. Flera av er känner nog även till verktygen för bl.a. e-post (Gmail), blogg (Blogger) och översättning (Google Translate), men att företaget också har ett separat verktyg för skolor är det färre som vet. Lösningen för utbildningssektorn heter ”Apps for Education”, vilket i Google Translate komiskt nog översätts till just ”Apps for Education”. Apps är som bekant en förkortning för Application, vilket då slarvigt ger en tjänst med det fräcka namnet ”programvara för utbildning”. Hur som helst handlar det om dessa verktyg:
2015-03-30_google_apps

De verktyg som räknas upp ovanför har redan många via sitt privata Googlekonto. Den stora skillnaden är dock ”Classroom” som påminner om en slags Lärplattform som håller ihop verktygslådan. Övriga ”fördelar” beskrivs så här:2015-03-30_1509-classroom1

Flera olika skolor har varit igång med Google Apps, men Datainspektionen har tidigare riktat kritik mot det avtal som Google sluter med kommunerna för att inte uppfylla kraven i personuppgiftslagen. Sedan några veckor tillbaka har bl.a. Simrishamns kommun fått godkänt av Datainspektionen och om det kan du läsa här. Vägen är således öppen för flera att hänga på.

Titta på en subjektiv reklamfilm om lösningen:

Nästa veckas bloggare kommer problematisera vilka val MSB måste göra för att möta framtidens behov av en modern utbildningsplattform. Det är många krav att ta höjd för och frågan är hur Google Apps for Education skulle passa in i ett framtida scenario?

/BJÖRN

Teknikspaning i Skandinavien

När Skolverket och motsvarande myndigheter i Danmark och Norge undersökte vilka trender som kommer slå igenom på kort- och lång sikt inom skolan framkom följande:

2015-02-23_1622-horizonreport

Läs mer i ”Horizon Report: Scandinavian schools” här. Även om inriktningen är grundskola och gymnasium är mycket applicerbart även på vuxenutbildningen på MSB. Ni som läst Horizon Reports tidigare känner igen huvuddragen och på 1-2 års sikt spås bl.a. ett genomslag för ”Bring your own device” (utbildningen ska fungera på egna enheter), spel/spelbaserat lärande och ”Flipped classroom” (Googla det). Vissa saker är redan här, medan andra dröjer lite. På 5 års sikt nämns bl.a. ”Wearable Technology” (se tidigare inlägg om ”Google Glass”).

Vilka tankar får du av rapporten?
/BJÖRN

Att punkta sig in i dimman …

Gruener_Punkt punkt_gruen266x266 Beiger_Punkt
Hur många punkter kan en människa behöva för att avsluta en mening? Ja, väldigt sällan tre. Om man inte vill uppfattas som tvetydig, insinuant eller ändlöst ironisk.

Så låt oss slå fast när det verkligen är befogat med tre punkter:

  • som en markering att något är utelämnat (ellips)
  • som en indikation på att fortsättning följer
  • som en medveten ironi
  • som en antydan om något underförstått och självklart.

Det är trots allt ganska stor skillnad på ”Det där gjorde du bra!” och ”Det där gjorde du bra …” I denna underhållande artikel hålls räfst och rättarting med trepunktsbrottslingarna: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/prickar-som-smittar/

Nu undrar kanske vän av ordning om CLM har gått och blivit en underavdelning till Språkpolisstyrelsen? Jamen hallå, när punkterna överbefolkar även MSB kan man väl inte bara se på, eller hur? Det här är trots allt en blogg om lärande :).

/Marie

PS Om lusten kommer över er och blir för svår att motstå, tänk då åtminstone på att göra ett mellanslag före de där sabla punkterna, för så ska det vara ser ni.

Bye bye Explorer

what-are-we-browsers_o_2720841
Nu lanserar Microsoft en helt ny webbläsare, Spartan, och Internet Explorer är därmed snart ett minne blott. Rykten säger att Spartan har många egenskaper gemensamma med Google Chrome. Den nya webbläsaren kommer att ersätta Explorer i alla Windowsbaserade datorer från och med Windows 10. Jag säger som Gert Fylking: Äntligen!

> Läs mer i DN
> Läs mer i Independent

/Marie

Multitasking – en myt med nio liv

multitasking3En av de mest seglivade myterna i vår tid är den att man kan göra flera saker samtidigt. Det kan man visserligen – men inte med ett gott resultat. Det sätter vår hjärna stopp för. Forskningen är rätt entydig på den punkten. Ändå tror sig många vara undantaget från regeln.

De flesta är i dag trots allt medvetna om att det finns problem med så kallad multitasking, men faktum är att det finns forskning som tyder på att den typen av samtidiga aktiviteter till och med kan skada vissa hjärnfunktioner, så pass att de som ofta multitaskar till sist använder hjärnan mindre effektivt även när de fokuserar på en enda uppgift. Och dessutom: de multitaskar faktiskt också sämre än de som sällan gör flera saker samtidigt.

Att göra flera saker samtidigt leder bland annat till att man får svårt att urskilja vad som är relevant. Det påverkar koncentration och kreativitet och tar mer tid än det sparar. Forskare har kunnat påvisa att den s k grå hjärnsubstansen krymper, och det är där större delen av vår informationsbehandling sker.

Men kan det inte finnas undantag ändå? Människor med en särskild gåva att göra många saker simultant? Högst sannolikt inte. Man har kunnat identifiera enstaka individer som möjligtvis klarar att göra två uppgifter samtidigt någorlunda bra, men de är försvinnande få och ökar man antalet uppgifter till tre är det bara att hälsa hem för vem som helst.

Det är ju inte heller någon social hit att multitaska, så man kanske ska fråga sig själv när man sitter där under släktmiddagen och i smyg spelar spel på mobilen, kollar sms och klipp på YouTube : vill jag verkligen sänka både mitt IQ och mitt EQ ;)?

Förmodligen har du sett den här filmen eller en liknande tidigare, men titta igen och se om du klarar frågorna den här gången:
https://www.youtube.com/watch?v=IGQmdoK_ZfY

Eller testa den här uppgiften:
http://www.psychologytoday.com/blog/creativity-without-borders/201405/the-myth-multitasking
/Marie

Vidare läsning:
http://www.forbes.com/sites/travisbradberry/2014/10/08/multitasking-damages-your-brain-and-career-new-studies-suggest/

http://www.inc.com/magazine/201304/issie-lapowsky/get-more-done-dont-multitask.html

Och för de läsare som irriterar sig på ordformen ’multitaska’:
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/multitaska