Tendenser inom nätbaserat lärande

och vad jag tycker om dem

.learnhttp://www.gotcredit.com/

Inom näringslivet ser man ett allt större värde i att kompetensutveckla sin personal. Det har man väl alltid gjort och även där breder det nätbaserade lärandet ut sig. Så klart, man upplever att det sparar tid och pengar, och det gör det. Man slipper plocka bort personalen från ordinarie uppgifter för att gå en tvådagarskurs med kostnader för mackor, instruktörer/ledare, konferensrum etc. Man kan också förvänta sig att anställda gör det på egen tid.

Man satsar mycket på det som där ute kallas self paced course. Benämningen är positiv, du ska själv avgöra hur snabbt och när du gör kursen (lägg märke till ordvalet gör kursen inte går kursen). Men self paced betyder (oftast) att de studerande inte har kontakt med någon annan människa. Varken andra deltagare eller instruktör, varken på nätet eller i det fysiska rummet. Inget blended här inte. Det är inte bara jag som tycker att det är ett sämre alternativ, forskare säger samma sak.

Kvaliteten i dessa e-learningkurser varierar så klart, vissa stora företag och industrier har många som måste lära mycket hela tiden. Man skapar kurser för sina distributörer och säljare, underleverantörer och andra kunder. Så volymen kan vara stor, både på deltagare och produktioner. De som har så många produktioner ser till att ha egna team som skapar kurser från ax till baguette (lite som CLM). Jag tror att kvaliteten på kurser som skapas ”hemma” är bättre och allvaret större än när man köper alla kurser från e-learningföretag. Innehållskunskapen och behovsinsikten är nog större hos den egna personalen.

Inom högre utbildning pratar man film (tror inte vi ska kalla det video längre, lr?). Film, film och inte alltid så studerandeperspektivierat. Man lägger upp 2 timmarsföreläsningar som genomförs för studerande i den fysiska miljön och tycker att man skapat nätbaserat lärande. Hur länge är du beredd att titta på en film på datorn (frågan har ställts tidigare här i bloggen)? Själv är jag rätt rastlös och bara att jag måste vänta 5 sekunder på ett youtubeklipp för att kunna klicka bort reklamen, kan leda till att jag ger upp. Inser visserligen att jag inte är en måttstock på mänsklighetens tålamodsgränser. En tendens inom högre utbildning är att man lägger över allt ansvar på den studerande, man gör lite för att skapa en röd tråd och guida igenom lärandet. Att man är vuxen gör inte att man kan läsa mellan raderna och ha koll på en struktur som någon annan drömt ihop.

Inom grundskolan blir situationen naturligtvis annorlunda, man är på plats i skolan för det mesta så det blir mindre nödvändigt att tänka till ordentligt. Däremot är det mycket prat om det som ni läst om här tidigare, flipped classroom. Man förbereder sig hemma med hjälp av lärarens inspelade filmer om ämnet, när man kommer till skolan kan man diskutera, grupparbeta och förstå djupare tillsammans. Sedan finns det finns skolor som delar ut surfplattor och tycker att man har nätbaserat lärande.

Film får allt större plats i största allmänhet inom nätbaserat lärande, för att möte alla sorters behov och skapa lärande, med mycket bra resultat och en del mindre bra. Det är samma problem som med lärplattformar, om man inte fyller den med bra innehåll som är strukturerat och begripligt, är det rätt värdelöst.

Och så finns det självklart massor med bra exempel överallt därute, i Sverige och i världen, kommer bara inte på några just nu:-)

Hur ser det ut på statliga myndigheter då? Fortsättning följer;-)

Trevlig helg önskar Helena

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s