Hög tid för skolan att göra upp med myten om lärstilar

kloss1Vilken diagnos har du? Är du auditiv, visuell eller kanske kinestetisk? Jag har alltid varit skeptisk till det hypade begreppet lärstilar, av samma anledning som jag misstror personlighetstester som Myers-Briggs, ni vet det där självrapporttestet som under många år var populärt vid rekryteringar. Testet sattes ihop av två amatörpsykologer på
40-talet, Isabel Myers och Katharine Briggs, efter att de läst en bok om Jungs typteori. Det handlar om enkla flervalstest som man besvarar på kort tid. Numer är just det testet ganska hårt kritiserat eftersom typtänkandet anses förlegat i modern psykologi: människor kan inte inordnas i ett antal fördefinierade kategorier. Men faktum är att lärstilstester beskriver människor på samma schematiska och begränsande sätt som personlighetstesterna.

Att kritisera lärstilsteorin är att svära i pedagogernas kyrka. Den är fortfarande oreflekterat accepterad och omhuldad av många pedagoger. Men hjärnforskare och kognitiva psykologer har länge haft invändningar. Helt enkelt därför att hjärnan inte fungerar på det sättet som lärstilsteorin förutsätter.

Beroende på arten av det vi försöker lära oss, lagras minnen och erfarenheter på olika ställen i hjärnan, och vi behöver olika strategier för olika ändamål. Det är skillnad på att lära sig cykla, lära sig hur en bilmotor fungerar, lära sig läsa eller att lära in ett antal nya ord på ett främmande språk. Och vi är alla auditiva, visuella och kinestetiska: sammanhanget avgör. Framför allt vill hjärnan hitta någon sorts mening i den nya kunskapen, koppla den till tidigare erfarenheter, relatera till något, se mönster och analogier. Det är avgörande för inlärningen och de stora skillnaderna hittar vi i de erfarenheter de studerande bär med sig.

Jag invänder inte mot att någon föredrar eller är bättre på att lyssna än andra, att någon har bra sifferminne eller säger sig se det mesta i bilder. Självklart är det så. Det jag vänder mig mot är teorin att man kan kategorisera och klassificera en individs hela lärande utifrån detta. Våra hjärnor fungerar i grund och botten på samma sätt och det är därför mer meningsfullt att studera likheter än olikheter och förse de studerande med ett helt knippe av strategier att välja bland. Variation är alla individer betjänta av och att lära sig kombinera olika strategier eller kunna välja strategi utifrån sammanhang är värdefullare än att få en inskränkande lärstilsdiagnos. 

Dessutom finns en mängd varianter av lärstilsteorin. Ofta har de motstridiga uppfattningar och helt skilda utgångspunkter. Oavsett inriktning har dessa varianter dock en sak gemensam: de är i regel baserade på forskning som det är svårt att hitta någon substans i och självskattning är oftast verktyget för analysen. Men att man upplever att man lär sig bättre med musik behöver nödvändigtvis inte innebära att man faktiskt gör det, och att man föredrar att lyssna på en text framför att läsa den behöver inte betyda att det är bästa metoden. Det finns inga vetenskapligt godtagbara, jämförande studier som kan påvisa nyttan med lärstilsindelningen. Däremot finns det omfattande studier som visar motsatsen: lärstilskonceptet tillför inte något. Teorier kan vara hur grandiosa som helst men om de testas och inte håller, om nya rön omöjliggör teorin, måste man döda sin älskling – man måste förkasta eller formulera om sin hypotes. Så fungerar vetenskap, även den pedagogiska får vi hoppas.

Ett par fördelar kan jag möjligtvis se med lärstilsfixeringen: den har bidragit till att skapa medvetenhet om att man faktiskt behöver någon sorts strategier för sitt lärande. Kanske har också många lärare tänkt på att variera sitt material mer i sin strävan att tillgodose olika lärstilar – och det gagnar ju alla.

Men varför har då personlighets- och lärstilstester blivit så populära? Vid sidan av rent kommersiella skäl handlar det nog om att det är så bekvämt och enkelt att placera människor i små boxar med färdiga etiketter och därmed slippa konfronteras med den oerhörda komplexitet som alla människor representerar. Som pedagog/utvärderare får man tillfredsställelsen av att känna att man gjort en mätbar och handfast insats. Som testad känner man sig uppmärksammad och utvald, kanske smickrad t o m. Man är inte bara en i mängden. Och i personlighetstesterna får man i stort sett alltid veta att man är en person med unika egenskaper som kan utvecklas ännu mer. Vem vill inte få vetenskapligt bekräftat att man är en bra person med massor av outnyttjad potential? (Se t ex det berömda Forer-experimentet.) 

Det finns också något trösterikt i att tro att den som inte är duktig praktiskt är en duktig teoretiker och att den som har svårt att läsa automatiskt lär sig bättre genom att lyssna. Men en sådan logik är inte så mycket mer än just trösterik; det inser nog de flesta vid närmare eftertanke. Människor är olika men inte nödvändigtvis möjliga att beskriva som antingen-eller-personligheter, något flervalstesterna antar.

Vi kan skratta åt och beklaga andra tiders schematiska sätt att beskriva olika människotyper, vare sig det gäller temperament eller fysiologi – men när det gäller personlighets- och lärstilsdiagnoser av i dag är varje reflektion som bortblåst. Fast kejsaren inte har en tråd på kroppen.

/Marie

http://thinkneuroscience.wordpress.com/2013/04/11/the-myth-of-learning-styles/

http://voices.washingtonpost.com/answer-sheet/daniel-willingham/the-big-idea-behind-learning.html

http://www.youtube.com/watch?v=sIv9rz2NTUk

http://www.sciencedaily.com/releases/2009/12/091216162356.htm

http://www.psychologicalscience.org/journals/pspi/PSPI_9_3.pdf

http://www.frontiersin.org/Educational_Psychology/10.3389/fpsyg.2012.00429/full

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s