Våra lärmiljöer

Jag har funderat på ett vanligt förekommet fenomen:

Lärare och pedagoger använder dagligen lärmiljöer på övningsfältet, där de introducerar studenter till vad som finns där, hur objekt fungerar osv. Även i lektionssalar används tavlor, projektorer och bord/stolar arrangeras efter behov. Hittills har jag inte varit med om att en ”neutral” person träffar studenterna innan och berättar hur en whiteboard fungerar, hur man bläddrar i kurslitteraturen, hur bord kan arrangeras efter behov, hur man räcker upp handen, justerar belysning, bedriver grupparbeten etc. Kort sagt hur man bedriver undervisning i ett klassrum.

MEN något händer när denna undervisning sker digitalt/nätbaserat, då känns det plötsligt helt naturligt att bjuda in en IT-pedagog som introducerar studenterna istället. En person som kan systemen (Fronter och allehanda e-möten) och som vet vilka möjligheter som finns för att bedriva undervisning på nätet. Däremot har personen väldigt liten insikt i den aktuella kursen och hur läraren har lagt upp undervisningen. IT-pedagogen berättar i generella drag hur undervisningen bedrivs, vad läraren kommer att göra och vad studenterna förväntas bidra med. I stort sett berättar IT-pedagogen samma saker som går att berätta om de fysiska lärmiljöerna. Lärarna är emellertid ofta inbokade på övningsfältet/lektionssalar samtidigt och förväntas således inte att ta ansvar för lärandet i de nätbaserade miljöerna. Det är inte lika viktigt.

Hur länge ska det ta innan vi INTE skiljer på virtuella och analoga undervisningsformer?

Påskhälsningar Björn!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s